Jag känner hans varma andetag i min nacke, det känns som en helt vanlig dag.
Jag har nyligen slutat skolan och helgen ligger framför oss.
Allt känns så bra. Vi kollar på tv och myser som vanligt, allt som det brukar göra.
Han smeker mig lite över låret, inget mer med det.
Vi går ner och handlar lite dricka och snacks.
Vi hade tänkt att se på film, för att läka såren från de senaste händelserna.
Jag verkligen älskar den här killen, inget kan gå snett.
Vi sätter på filmen och myser ett bra tag, han blir mer intensiv på smekningarna.
Jag orkar inte reagera på det ger han en puss och fortsätter kolla på filmen.
Han frågar om vi ska ha sex och jag svarar nej.
Han låter bli mig för ett tag, njuter av filmen..
Efter en stund så är filmen slut och vi slår på en kanal, vi kysser varandra lit hej vilt och han lägger mig på ryggen.
Han frågar ytligare en gång om vi ska ha sex och jag säger nej.
Han suckar djupt och smeker mig över brösten och ner på kroppen.
Han knäpper upp byxorna och jag säger nej, jag vill ju inte förrens jag är beredd.
Jag blir rädd när han inte lyssnar och slår till han, ingen reaktion.
Min kropp fylls i panik.
Alla mina kläder ligger på golvet och jag skriker till han gång på gång att jag inte vill, inget når fram till han.
Jag nyper tag i han..
Han tar av sig byxorna medans jag skriker åt han att jag inte vill.
Jag plågas egenom en sex-akt.

Den kvällen dog en stor del av mig själv. Jag plågades egenom många sex efter det med det äckelt, vågade inte säga nej.
För man vet aldrig vad en sån kille kan göra med en.
Det var även denna kille som misshandlade mig. Har bara sagt det till några fåtal personer och det är bara några fåtal som vet vem han är.

Jag var 14 år och blev våldtagen.
Jag förträngde detta i flera år, ingen visste om det, förutom han och jag.
Jag förträngde allt, gömde undan det, glömde det.
En dag prata jag med en tjej som har varit med om exakt samma sak. Jag började få tillbaka mitt minne och berätta för vänner.
Berätta även för killar jag flörtade med.
Tog mod till mig och berätta för min kille jag hade under dessa år, så han kunde förstå mitt mående.
Jovisst, lite försent.
Men bättre försent än aldrig.
Jag har svårt att lita på killar nu förtiden, men det var en kille som visa mig att det faktiskt finns bra killar med.
Det är jag tacksam över.