Nu ska jag försöka ta tag i bloggen igen, har så mycket i mig jag måste få ur innan jag blir galen. Men dock kan jag inte ta allt på en och samma gång för då blir allt bara kaos.

Jag fattar inte riktigt vad som har hänt, varför har jag blivit så ensam för? Jag är så jävla trött på att bara sitta här och vänta, vänta på att något kul ska hända. Så fort något händer, spelar ingen roll om en katt springer in i dörren eller om någon dör i ett program/film så kan jag börja stor lipa. Jag är så jävla trött på det, ni anar inte. Folk sa till mig att när jag flyttar till Arvika så kommer vi umgås mer. Jag vet inte hur många som sa det till mig, men det är endel och vad har hänt? Jo, jag har blivit ännu mer ensam mot vad jag har varit. Jag som kände mig ensam när Emelie låg på behandingshemmet, men då hörde iaf folk av sig och det gör dom inte nu..