Jag har så många tankar, jag har så många känslor. Jag vill slå isönder allt som är i min väg, men samtidigt vill jag sitta i ett hörn och bara gråta och skrika ut all min smärta. För varje dag blir jag sämre och jag tynar bort, jag har ingen kraft att städa. Jag sitter mest ensam för jag orkar inte fråga folk hela tiden om dom vill komma hit eller om jag kan komma till dom. Det har alltid varit så, alltid jag som har fått frågat. Jävla hästballe, är jag verkligen så tråkig att umgås med? Är jag verkligen så jobbig? Jag känner mig utanför mängden, jag är annorlunda. Ja, jag vet. Men hjälp mig att bli lite mer som er? Har fastnat på en låt med Ke$ha, just den texten älskar jag. Vet inte varför, men den talar till mig.