Inatt föll jag, jag föll långt och hårt. Mina tårar ville inte sluta rinna och jag tog till med rakbladet, ett lugn infann sig i min kropp och kunde somna till slut. Det vart många och långa sår, jag ångrar det inte för det lugn som finns i min kropp nu är så jävla skönt. Jag försökte göra allt, men till slut var såren den enda utvägen. Jag säger förlåt till dom som blir ledsna/besvikna på mig. Men ni fattar inte hur det är att gå dag in och dag ut med en storm inne i kroppen och det gör ont så fort du rör dig. Att alltid bli påmind om något ont minne, ett minne som känns som knivhugg i ryggen. Jag drömde inget vad jag kommer ihåg inatt, det var väldigt skönt. Det tar på krafterna, jag gick upp och försökte äta vid ett tiden sen hamna jag framför datorn, där jag har suttit den största delen av dagen typ. Förut var Mormor och Olle och dom andra som ska ha Klara när vi är borta, dom planerade hur dom skulle ha henne och allt bara snurra. Försökte koncentrera mig på annat. Men ja, dom har ganska nyligen åkt och jag ska nog snart sätta mig och kolla på film, HSM 3. Har längtat som en dåre, nu ska jag bara försöka få ner I taket lyser stjärnorna. Håll tummarna för mig.
Nej, nu ska jag sätta på en film och slippa tänka en stund.

-Over And Out-